Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

I december 2022 hölls FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP15 i Montréal, Kanada, där världens länder enades om ett globalt ramverk för biologisk mångfald, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (KM-GBF). Kunming-Montreal-ramverket föregicks av den tidigare strategiska planen för 2010–2020 och de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald.

Läs mer om bakgrunden och de tidigare målen på CBD:s webbsida:

Bakgrundsinformation (cbd.int)

Kunming-Montreal-ramverket innehåller mål för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och för att stoppa utrotningen av djur och växter. Dessutom innehåller det mål om genomförandeåtgärder såsom finansiering och olika aktörers deltagande, däribland urfolk och lokala samhällen, kvinnor och ungdomar.  Ramverket omfattar mål och åtgärder som vänder sig till staten, näringslivet, akademi, civilsamhället och allmänheten.

Kunming-Montreal-ramverket innehåller totalt fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 samt 23 åtgärdsmål. Ett av åtgärdsmålen handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Ett annat är att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom innehåller ramverket tydliga formuleringar kring skydd av urfolks rättigheter för att de ska kunna förvalta sina landområden på ett hållbart sätt. Målen vänder sig också till olika sektorer, strävar efter ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till hållbar produktion och konsumtion.

För att säkerställa en uppföljning av att de uppsatta målen nås antog länderna på COP15 även en uppföljningsmekanism som beskriver hur länderna ska mäta, följa upp och rapportera hur de genomför ramverket nationellt. Till grund för uppföljningen finns obligatoriska och frivilliga indikatorer för att mäta genomförande av det nya ramverket. Utöver målen, uppföljningsprocessen och indikatorerna beslutade länderna även om olika planer och strategier, bland annat för kapacitetsbyggande åtgärder, jämställdhetsintegrering och finansiering.

Svensk översättning av målen i det globala Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald (pdf, regeringen.se)

Det globala Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald – Decision 15/4

Övervakningsramverk för Kunming–Montreal-ramverket – Decision 15/5

Decision 15/6 – Mechanisms for planning, monitoring, reporting and review

På COP16 fattades omkring 20 innehållsrelaterade beslut, bland annat:

• Global handlingsplan för kopplingar mellan hälsa och biologisk mångfald (Decision 16/19).
• Stärkt inkludering av urfolk och lokala samhällen i konventionens arbete (Decision 16/4; Decision 16/5).
• Stärkta kopplingar i processer för klimat och biologisk mångfald.
• Skydd och hållbar användning av havsområden (Decision 16/17).
• Beslut om en mekanism för att dela den nytta som användningen av digital sekvensinformation (DSI) medför (Decision 16/2).

Flera viktiga beslut kunde inte antas på grund av tidsbrist. Därför hölls ett återupptaget partsmöte, CBD COP16.2 i Rom i februari 2025. På det återupptagna partsmötet fattades flera beslut som är viktiga för genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald:

• Resursmobilisering, däribland en uppdaterad strategi för resursmobilisering
• Slutliga detaljer i det övervakningsramverk med indikatorer som ska användas för att mäta genomförandet av det globala Kunming-Montreal-ramverket
• Uppföljningsmekanism för hur genomförandet av Kunming-Montreal-ramverket ska rapporteras, följas upp och granskas.
• Samarbete med andra internationella konventioner och processer

CBD COP 16-beslut (cbd.int)

Digital sekvensinformation (DSI)

Parterna till konventionen kommer att mötas i Jerevan, Armenien, i oktober 2026 för det sjuttonde partsmötet (COP17). En lång lista med frågor relaterade till genomförandet av konventionen och Kunming-Montrealramverket kommer att diskuteras.

Dagordning för mötet (docx, cbd.int)

En av huvudfrågorna är halvtidsuppföljningen av ländernas gemensamma framsteg mot Kunming-Montreal-ramverket. Detta baseras på resultaten från den första globala rapporten om genomförande och vilka steg som behövs för att uppnå åtgärdsmålen till 2030. Andra frågor rör konventionens arbetsprogram för skyddade områden och skogar, marin och kustnära biologisk mångfald, riskerna och fördelarna med syntetisk biologi samt hållbar viltförvaltning. Centrala utmaningar som behöver lösas handlar om finansiering samt frågan om rättvis fördelning av nyttan från användningen av digital sekvensinformation om genetiska resurser (DSI). COP17 kommer också att diskutera rekommendationer från sitt nya rådgivande organ i frågor som rör urfolk och lokala samhällen och deras roller och bidrag i genomförandet av konventionen (SB8j).

Seventeenth meeting of the Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity (COP17) (cbd.int)

Cartagenaprotokollet, även kallat biosäkerhetsprotokollet, specificerar hur länder ska skydda den biologiska mångfalden från tänkbara risker med spridning av levande modifierade organismer (LMO), som utvecklats med modern bioteknik. Enligt protokollet ska parterna ha regelverk på plats för att försäkra att hantering och gränsöverskridande förflyttningar av LMO görs på ett säkert sätt så att genmodifierade organismer inte oavsiktligt sprids till naturen. Sverige undertecknade protokollet år 2000 och det trädde i kraft år 2003. Naturvårdsverket är formell kontaktpunkt för Cartagenaprotokollet. Inom EU är Cartagenaprotokollet implementerat via EU:s lagstiftning om genmodifierade organismer, GMO.

The Cartagena Protocol on Biosafety (cbd.int)

Introduktion GMO-lagstiftningen (genteknik.se) 

Nagoyaprotokollet reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vid användandet av dem. Protokollet trädde i kraft år 2014.

Mer om Nagoyaprotokollet:

The Nagoya Protocol on Access and Benefit-sharing (cbd.int)

Vägledningar om tillämpning av EU ABS-förordningen som Nagoyaprotokollet har implementerats med inom EU:

För användare av genetiska resurser , Nagoyaprotokollet

Konventionen, liksom dess två protokoll, fattar sina beslut på de partsmöten som hålls vartannat år. Dessa möten kallas COP, Conference of the Parties. Parter är länder som har undertecknat konventionen och/eller protokollen. Även EU är part till konventionen och de två protokollen. 

Konventionen har tre underlydande organ som förbereder beslutsunderlagen inför mötena. Det ena, SBI (Subsidiary Body of Implementation), rekommenderar vad som behöver göras för att öka genomförandet för att nå Konventionens mål. 

Det andra organets uppgift är att säkerställa att beslut är förankrade i ett tekniskt och vetenskapligt perspektiv. Detta organ kallas SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice). Naturvårdsverket är formell kontaktpunkt (focal point) för detta vetenskapliga organ. 

Det tredje organet, SB8j (Subsidiary Body on Article 8j and Related Provisions of the CBD Related to Indigenous Peoples and Local Communities) beslutades vid COP16 och syftar till att stärka urfolk och lokala samhällens engagemang och deltagande i alla processer under konventionen. Se också:

Fokalpunktsansvar för Sveriges genomförande av artiklarna 8(j) och 10(c) i konventionen om biologisk mångfald (sametinget.se)

Konventionens sekretariat finns i Montreal hos FN:s miljöprogram (UNEP). På konventionens webbplats finns information på engelska om Konventionen, Protokollen och olika arbetsprogram. 

Information på engelska om konventionen, protokollen och olika arbetsprogram:

Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Sverige skrev under Konventionen om biologisk mångfald år 1993. I stor utsträckning genomför vi konventionens åtaganden i vårt miljöarbete med nationella miljökvalitetsmål och etappmål.

Regeringen beslutade en ny strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i februari 2026. Handlingsplanen syftar till att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige. Den inkluderar också en redovisning av regeringens samlade politik på området under mandatperioden 2022–2026.

En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (regeringen.se)

A Swedish Strategy for Biodiversity and Ecosystem Services - Courtesy translation (pdf, cbd.int)

Översikt över alla kontaktpersoner från Sverige för CBD och relaterade processer:

CBD Country Profile Sweden (cbd.int)

Inom ramen för tidigare regeringsuppdrag bjöd Naturvårdsverket in organisationer, företag och myndigheter till dialog för att Sverige ska kunna bidra med åtgärder som också stöds av svenska aktörer. Under 2022–2023 pågick ett uppdrag med syftet att ta fram förslag till en ny nationell strategi och handlingsplan för biologisk mångfald, för att uppfylla en del av Sveriges åtagande mot konventionen.

Regeringsuppdrag om näringslivets arbete med biologisk mångfald

Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att samverka och stödja näringslivets arbete med biologisk mångfald genom hela värdekedjan. Regeringsuppdraget ska bidra till erfarenhetsutbyte, samverkan och kunskapsspridning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 31 september 2028.

Konventionens parter bjuder in intressenter såsom urfolk och lokala samhällen, regionala och lokala styren, städer och andra lokala myndigheter, mellanstatliga organisationer, frivilligorganisationer, kvinnor, ungdomar, lärosäten, näringslivet och finanssektorn att göra åtaganden som bidrar till nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald (NBSAPs) och genomförande av det globala ramverket för biologisk mångfald. Dessa kunde tidigare delas på onlineplattformen för Sharm El-Sheikh to Kunming Action Agenda for Nature and People. Ett nytt rapporteringssystem beslutades vid CBD COP16 (se beslut 16/31) och icke-statliga aktörer kunde rapportera sina åtaganden för genomförandet av KM-GBF som inspel till den första globala rapporten under genomförande.

Online Reporting Tool – Commitments (cbd.int)