Masshantering och användning av massor i anläggningsarbete

Bedömningen av miljö- och hälsorisker vid användning av massor för anläggningsändamål kräver ingående kunskaper om hur massors innehåll och egenskaper kan påverka miljön och människors hälsa. 2024 remitterade vi en vägledning som beskriver  vad en riskbedömning bör innehålla för att bedöma:

• Om massor utgör ett avfall eller inte. 
• Om användning av massor är lämplig och säker, samt prövningsnivån för att återvinna icke-farligt avfall, enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). 

När vi analyserat alla inkomna synpunkter på remissen och omarbetat vägledningen kommer den att läggas ut på denna webbsida.

Naturvårdsverket fick den 5 december 2024 i uppdrag av regeringen att utarbeta riktlinjer för hur massor med naturligt förhöjda halter av skadliga ämnen, i synnerhet sulfidförande berg och massor innehållande arsenik, bör hanteras i syfte att uppnå ett resurseffektivt nyttjande samtidigt som tillräcklig hänsyn tas till miljö- och hälsomässiga risker. Riktlinjerna färdigställdes våren 2026 och finns att nå här: 

Riktlinjer för hantering av entreprenadberg i bygg- och anläggningsprojekt (pdf)

I riktlinjerna vägleder Naturvårdsverket om hur en verksamhetsutövare kan bedöma att entreprenadberg utgör en biprodukt. Vi går igenom vikten av att skaffa sig geologisk kunskap i ett tidigt skede och på vilka grunder ett bergmaterials miljömässiga egenskaper kan fastställas. Kunskap om ett bergmaterials egenskaper är nödvändigt att ha för att säkerställa rätt hantering och användning. Genom att verksamhetsutövare har rätt underlag och kan visa att denne har den kunskap som krävs för en korrekt hantering i nästa steg, underlättar det också för tillsynsmyndighetens granskning i de fall tillsyn blir aktuell.  

Detta är ett område som i nuläget är under utveckling. Därför är de rekommendationer som finns avseende t ex lämpliga haltnivåer och lakegenskaper för användning utan begränsning, generella. Vi kommer se över och uppdatera riktlinjerna varefter mer kunskap och erfarenheter om användning av entreprenadberg i olika tillämpningar tillkommer. 

I vår skrivelse till regeringen som föregick publiceringen av riktlinjerna lyftes också behovet av att andra aktörer tar ansvar för att driva kunskapsutvecklingen på området vidare. Skrivelsen till regeringen som beskriver genomförandet av uppdraget finns att läsa här: 

Riktlinjer för resurseffektiv hantering av schaktmassor

I denna skrivelse gav vi bland annat ett förslag att SGU ska ges i uppdrag att genomföra kartläggning och undersökningar av berggrunden i de lågmineraliserade delarna av Sverige. Fokus bör i första hand läggas på landets mest byggintensiva regioner, till exempel Stockholmsregionen, där det råder ett stort behov av mer geologisk kunskap avseende berggrund innehållande sulfid och arsenik.  

Vi föreslog också att ett arbete med att vidareutveckla de branschstandarder som idag används för att specificera olika produktkrav, såsom AMA anläggning, initieras. Standarder behöver också tydliggöra vilken typ av material, som är lämpliga att användas som konstruktionsmaterial i till exempel dagvattendammar, regnbäddar och lekplatser, utifrån dess försurningspotential och metallinnehåll. Ansvaret för detta ligger på branschens aktörer. Även Boverket och Kemikalieinspektionen har ett ansvar i detta för de delar som kopplar till gällande produkt- och kemikalielagstiftning. 

Under 2024 gjorde Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, HaV, en forskningsutlysning där sex forskargrupper gavs medel för enskilda forskningsprojekt. Bland annat kommer Lunds universitet att genomföra ett projekt där man ska undersöka mobilitet och biotillgänglighet av till exempel bly, krom och arsenik i några olika restprodukter som i dag återvinns i olika konstruktioner, exempelvis metallseparerad bottenaska/slaggrus, asfalt och betong. Men även bergmaterial och så kallat ferrokromslag ingår att titta på.

Mer information om de forskningsprojekt som getts medel finns på:

Forskning om giftfria kretslopp