Inventering av förorenade områden

Initiering och utredning utgör starten på efterbehandlingsprocessen. Detta syftar till att lokalisera den misstänkta föroreningen och undersöka om området är föroreningsskadat. 

I det fall tillsynsmyndigheten misstänker att ett område är förorenat, inleds processen med att bekräfta eller avfärda denna misstanke. I det fall föroreningen bekräftas, sker resten av processen med att utreda och åtgärda föroreningen utifrån de bestämmelser som finns i 10 kapitlet miljöbalken. 

Identifiering innebär att hitta områden där det finns eller har funnits en verksamhet som kan ha förorenat området. Ett identifierat potentiellt förorenat område behöver däremot inte vara förorenat i praktiken, eller komma att kräva avhjälpandeåtgärder. Därför behöver tillsynsmyndigheten bekräfta om området verkligen är förorenat eller ej genom provtagning. Det första steget i identifieringsfasen är dock att hitta verksamheter som kan ge upphov till förorenade områden. Då kan branschlistan användas som utgångspunkt. 

Tillsammans med länsstyrelserna har Naturvårdsverket tagit fram en lista över branscher som ska prioriteras vid inventering av områden där områdena placeras i en branschklass (branschklass 1–4). Branschklassningen är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån vilken verksamhet eller bransch som funnits på platsen. 

Naturvårdsverket har uppdaterat branschlistan från år 2011 där ansvarig för inventeringsarbetet har ersatts med två nya kolumner. I den uppdaterade versionen från år 2020 har branschlistan kompletterats med branschspecifika föroreningar som ger vägledning om de tre vanligast förekommande föroreningarna per bransch. I listan finns även en uppräkning av andra relaterade föroreningar som kan förekomma vid respektive bransch. I uppdateringen som genomfördes 2023 låg fokus på spridning av förorenade ämnen och vilka branscher som riskerar påverka sedimenten. I arbetet har det framkommit behov av att lägga till några nya branscher som främst har påverkan på sedimenten. Vid uppdateringen 2024 har högfluorerade ämnen (PFAS) lagts till i branschspecifika föroreningar, andra relaterade föroreningar utifrån information tillgängligt i EBH-stödet. För de branscher där det finns misstankar om PFAS- förekomst har den informationen lagts till i kolumnen Övriga kommentarer. 

Vid uppdateringen 2025 har sedimentklassen tagits bort för branscherna Sediment BKL 1 och Sediment BKL 2 och tillhörande branschkommentar och övrig kommentar har också uppdaterats. Uppdateringen är baserad på erfarenheter insamlat från det pågående inventeringsarbete i syfte att stödja tillsynsmyndigheter som arbetar med identifiering och inventering av förorenade områden. 

Branschlista förorenade områden år 2025 (pdf)

Branschlista förorenade områden år 2025 i Excel-format (xlsx)

Branschlista förorenade områden år 2024 (pdf)

Branschlista förorenade områden år 2024 i Excel-format (xlsx)

Branschlista förorenade områden år 2023 (pdf)

Branschlista förorenade områden år 2023 i Excel-format (xlsx)

Branschlista från år 2020 (pdf)

Branschlista från år 2011 (pdf)

Efter identifieringsfasen inträder inventeringsfasen. Inventeringen börjar med områdena i de högsta branschklasserna, det vill säga i en prioriteringsordning utifrån branschklassningen. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en inledande riskklassning. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning som inkluderar provtagning i syfte att bekräfta eller ändra riskklassning.

Verifierande fältprovtagning utförs i syfte att verifiera misstänkt föroreningsskada enligt 10 kap. miljöbalken oavsett vilken tillsynsmyndighet som har tillsynsansvar för objektet/området. Syftet är att verifiera förorening för att i ett senare skede underlätta tillsyn av PFAS-förorenade områden och förorenade sedimentområden.

Riskklassningen är ett första steg för att avgöra vilka områden tillsynsmyndigheten bör gå vidare med att undersöka. Många områden kan dock avskrivas i ett senare utredningsskede. I riskklassningen görs en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära i dag och i framtiden. Det finns fyra olika riskklasser:

• riskklass 1, mycket stor risk,
• riskklass 2, stor risk,
• riskklass 3, måttlig risk,
• riskklass 4, liten risk.

Det är i första hand objekt i riskklass 1 och 2 som prioriteras vidare för utredningar och vid behov åtgärder. Utöver de riskklassade objekten i riskklass 1 och 2 kan tillsynsmyndigheterna göra en lokal prioritering för att avgöra vilka objekt som bör åtgärdas först. Informationen om både identifierade potentiellt förorenade områden och inventerade (riskklassade) förorenade områden samlas i den nationella databasen över potentiellt eller konstaterat förorenade områden.

Med hjälp av länsstyrelsens externa webbGIS kan man få en överblick över de objekt som är inventerade och riskklassade.

EBH-kartan (lansstyrelsen.se)

Från och med 2023 har regeringen genom en särskild satsning möjliggjort för länsstyrelserna att inventera förorenade sedimentområden samt områden som har förorenats av PFAS. Naturvårdsverket kan finansiera den del av inventeringen som omfattar att verifiera om förorening finns på platsen eller inte. Detta gör Naturvårdsverket genom att bevilja bidrag till verifierande fältprovtagning.

I regleringsbreven från 2023 och framåt för Naturvårdsverket och länsstyrelsen framgår nya rapporteringskrav för inventering av sediment och PFAS-förorenade områden: 

• Naturvårdsverket ska årligen inhämta underlag från länsstyrelsen särskilt angående inventering av förorenade sedimentområden.
• Länsstyrelsen ska redovisa hur de arbetat med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av PFAS.

Förutom länsstyrelsen finns även andra aktörer som inventerar förorenade områden, till exempel Försvarsmakten, Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU).