Stöd och information

EU-förordningen om förpackningar (PPWR)

Flera öppna kartonger

Förpackningsproducent – det här gäller för dig

Granskad: 13 augusti 2026

Här får du hjälp att avgöra om du kommer­ ha producentansvar för förpackningar och vad du i så fall behöver göra.

Den nya EU-förordningen innebär att det kommit en ny definition av förpackningsproducent som gäller i alla medlemsländer. En producent är antingen tillverkare, importör eller distributör. Vem som är producent beror på typ av förpackning och var aktören är etablerad.

Huvudregel för förpackade produkter är att den ekonomiska aktör som är etablerad i ett EU-land och som tillhandahåller förpackningar för första gången i samma land är producent. Aktören kan göra detta i egenskap av tillverkare, importör eller distributör och det gäller oavsett om förpackningar tillhandahålls till ekonomiska aktörer eller direkt till slutkonsumenter.

För serviceförpackningar, transportförpackningar och primärproduktionsförpackningar gäller att producenten är den tillverkare, distributör eller importör som är etablerad i ett EU-land och som för första gången tillhandahåller sådana förpackningar (tomma eller fyllda) från det landet och till ekonomiska aktörer eller slutkonsumenter i samma land.

Informationen uppdateras löpande allt eftersom vi kan vägleda mer.

På den här sidan hittar du nio exempel som kan hjälpa dig avgöra om du har producentansvar för förpackningar: Vem ansvarar för förpackningar?

Sidan vänder sig till

Företag som tillverkar, importerar eller distribuerar förpackningar eller förpackade produkter i Sverige och som är förpackningsproducent.

Ny förordning

Sekundärlagstiftning

EU-kommissionen kommer att anta ett flertal delegerade akter och genomförandeakter, så kallad sekundärlagstiftning, som kompletterar förordningen och förtydligar vissa bestämmelser. För mer information när dessa akter förväntas komma, se EU-kommissionens hemsida  eller tidslinjen:

Tidslinje

Delegerad akt med undantag för vissa ekonomiska aktörer som använder emballage och remmar för lastpallar från kravet på 100 % återanvändning för dessa förpackningsformat (se Kommissionens antagande 25 februari 2026):

Undantag från kravet på återanvändning för emballage och remmar av plast (europa.eu)

EU-kommissionens webbsida

EU-kommissionen har en webbsida där du hittar samlad information om de nya reglerna och tillhörande vägledning och underlag. Sidan uppdateras löpande.

Packaging waste (europa.eu)

Vägledning från EU-kommissionen

EU-kommissionen har tagit fram vägledning för att förtydliga vad vissa delar i EU-förordningen innebär så att bestämmelserna i förordningen kan tillämpas på ett enhetligt sätt i samtliga medlemsstater: 

Vägledande dokument för förordning (EU) 2025/40 om förpackningar och förpackningsavfall (europa.eu)

Det finns också inspelad information från kommissionen där de går igenom den nya förordningen och svarar på en del av de frågor som inkommit. Du hittar den på kommissionens webbplats:

Webinar on new Packaging and Packaging Waste Regulation (europa.eu)

Svenska bestämmelser

EU-förordningen är direkt gällande i samtliga EU-länder och de flesta bestämmelser medger ingen nationell flexibilitet, dvs. det finns normalt inte i EU-förordningen någon nationell valmöjlighet att ha eller anta alternativa regler.  I EU-förordningen finns det dock några bestämmelser som ger EU-länder flexibilitet antingen vad gäller hur bestämmelser ska genomföras och efterlevas eller om nationella bestämmelser utöver EU-förordningen ska införas. Vilket handlingsutrymme länder har regleras av EU-förordningen och det är endast inom ramen för detta som medlemsstater får ta fram nationell lagstiftning. 

För att skapa ett komplett regelverk behöver Sverige därför införa kompletterande nationell lagstiftning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på kompletterande bestämmelser, och vissa anpassningar har redan beslutats av regeringen. Regeringen har publicerat ändringar av bestämmelserna i förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter, miljötillsynsförordningen (2011:13) respektive offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Ändringarna är en del av ett mer omfattande arbete för att anpassa svensk lagstiftning till EU-förordningen om förpackningar. Ytterligare anpassningar i svenska bestämmelser kommer att behöva göras.

Observera därför att EU-regler har företräde framför eventuellt motstridiga svenska regler som ännu inte har hunnit anpassas. EU-förordningen om förpackningars grundläggande krav gäller alltså före svenska bestämmelser, om det föreligger konflikt mellan bestämmelserna i EU-förordningen och de svenska bestämmelserna. 

Ny definition av producent

Den nya definitionen av producent finns i artikel 3.15 i EU-förordningen om förpackningar och lyder:

Varje tillverkare, importör eller distributör för vilken något av följande är tillämpligt:

  1. Tillverkaren, importören eller distributören är etablerad i en medlemsstat och för första gången från den medlemsstatens territorium och på samma territorium tillhandahåller transportförpackningar, serviceförpackningar eller primärproduktionsförpackningar, antingen som engångsförpackningar eller som återanvändbara förpackningar, eller
  2. tillverkaren, importören eller distributören är etablerad i en medlemsstat och för första gången från den medlemsstatens territorium och på samma territorium tillhandahåller produkter som är förpackade i andra förpackningar än de som avses i led a, eller
  3. tillverkaren, importören eller distributören är etablerad i en medlemsstat eller i ett tredjeland och för första gången på en annan medlemsstats territorium tillhandahåller transportförpackningar, serviceförpackningar eller primärproduktionsförpackningar direkt till slutanvändare, antingen som engångsförpackningar eller som återanvändbara förpackningar, eller
  4. tillverkaren, importören eller distributören är etablerad i en medlemsstat eller i ett tredjeland och för första gången på en annan medlemsstats territorium tillhandahåller produkter som är förpackade i andra förpackningar än de som avses i led c direkt till slutanvändare.
  5. tillverkaren, importören eller distributören är etablerad i en medlemsstat och packar upp förpackade produkter utan att vara slutanvändare, såvida inte en annan person är producent enligt definitionen i led a, b, c eller d.

Detta gäller oavsett försäljningsmetod, inbegripet genom distansavtal.

Kommer ditt företag att ha producentansvar?

Att tillhandahålla en förpackning på marknaden innebär varje leverans av en förpackning, tom eller tillsammans med en produkt, för distribution, förbrukning eller användning på EU-marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis. Detta inbegriper även alla erbjudanden om distribution, förbrukning eller användning som skulle kunna leda till faktiska leveranser.

En förpackning, tom eller tillsammans med en produkt, släpps ut på marknaden första gången den tillhandahålls på EU-marknaden. Det innebär att en förpackning endast kan släppas ut på EU-marknaden en gång, vilket sker första gången den tillhandahålls i ett land inom EU. När en förpackning har släppts ut på EU-marknaden kan den tillhandahållas vidare hur många gånger som helst.

Det är endast en tillverkare eller importör som släpper ut en förpackning på EU-marknaden. En tillverkare eller importör som släpper ut en förpackning, eller förpackad produkt, på EU-marknaden kan omfattas av producentdefinitionen och kommer då även ha producentansvar för förpackningen.

När en aktör tillhandahåller en förpackning eller förpackad produkt i ett annat EU-land än i det EU-land där förpackningen släpptes ut på marknaden är aktören en distributör. En distributör kan omfattas av producentdefinitionen och har då också producentansvar för förpackningen.

Utöver producentansvar kan en aktör även ha ansvar i sin roll som tillverkare, importör eller distributör. 

Tillverkare, importör eller distributör – det här gäller för dig

Vad gäller om jag har ett litet företag?

Ett mindre företag kan omfattas av att vara ett så kallat mikroföretag. 

EU-förordningen om förpackningar innehåller inte något generellt undantag från skyldigheter att ta producentansvar för mikroföretag.

Huvudregeln är att den ekonomiska aktör som är etablerad i ett EU-land och som tillhandahåller förpackningar för första gången (till en annan ekonomisk aktör eller till slutkonsument) i samma land är producent. Producenten är till exempel skyldig att registrera sig hos Naturvårdsverket och rapportera uppgifter om hur stora mängder förpackningar den har tillhandahållit på den svenska marknaden. Producenten är antingen tillverkare, distributör eller importör. I rollen som producent har man samma skyldigheter oavsett om man är tillverkare, distributör eller importör. Det är dock viktigt att veta vilken roll man har eftersom det finns olika utpekade skyldigheter för tillverkare, importörer och distributörer. 

Ett svenskt mikroföretag som själv producerar förpackade produkter i sitt eget varumärke för försäljning i Sverige är tillverkare och producent. Detta eftersom de tillverkar en förpackad produkt i sitt eget varumärke och för första gången tillhandahåller den förpackade produkten på den svenska marknaden. Om däremot ett mikroföretag låter ett annat företag tillverka förpackade produkter i mikroföretagets namn eller varumärke blir leverantören/företaget av de förpackade produkterna tillverkare om leverantören befinner sig i samma medlemsland som mikroföretaget, det vill säga i Sverige i det här fallet. Naturvårdsverkets tolkning är att leverantören i det fallet också blir producent.

Definition av mikroföretag

Definitionen av mikroföretag är företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.

Utökat producentansvar

EU-förordningen om förpackningar ger producenter ett utökat ansvar. Det innebär att producenter bland annat ska bekosta insamling och behandling av förpackningsavfall i det land där förpackningarna har blivit avfall.

Definitionen av producent är skriven på ett sätt som gör att utgångspunkten är att producenten för en förpackning, eller förpackad produkt, ska finnas i det land där förpackningen blir avfall. Det finns dock tillfällen då en producent är etablerad i ett annat EU-land eller tredjeland. Producenten kan då behöva utse ett ombud, se mer under ”Ombud” längre ner på sidan.

En del av det utökade producentansvaret är att en producent ska ta producentansvar alternativt anlita en producentansvarsorganisation som å producentens vägnar tar det organisatoriska ansvaret för att samla in och behandla producentens förpackningar när de blir avfall. Den producentansvarsorganisation som anlitas eller tillhandahålls ska vara godkänd av Naturvårdsverket.

Även om en producent genom avtal låter en annan aktör sköta delar av producentansvaret går det inte att avtala bort producentansvaret. Det är producenten som är ansvarig att kraven uppfylls.

Ansvaret för producentansvar kan inte överlåtas

Tillverkare eller producent kan anlita ett civilrättsligt ombud som utför uppgifter för tillverkarens eller producentens räkning. Däremot är det enligt Naturvårdsverkets tolkning inte möjligt att civilrättsligt avtala bort varken det offentligrättsliga tillverkaransvaret eller producentansvaret enligt EU förordning om förpackningar.

Om till exempel rapportering inte kommer in i tid tolkar Naturvårdsverket det som att beslut om miljösanktionsavgift då ska riktas till producenten.

Producentens skyldigheter

Företag med producentansvar ska bland annat: 

  • Anlita en godkänd producentansvarsorganisation
  • Registrera sig hos Naturvårdsverket
  • Rapportera uppgifter till Naturvårdsverket (via producentansvarsorganisationen)
  • Betala avgifter till både producentansvarsorganisationen och Naturvårdsverket 

Ansvar oavsett mängd

Producentansvar gäller oavsett hur stor mängd förpackningar som ett företag för första gången tillhandahåller på den svenska marknaden. 

Anlita en godkänd producentansvarsorganisation

Företag med producentansvar måste anlita eller själv tillhandahålla en godkänd producentansvarsorganisation.

Producentansvarsorganisationer finns för att förenkla för företag att ta sitt producentansvar. Organisationerna tar ett operativt eller finansiellt ansvar för att samla in och behandla förpackningsavfall. De rapporterar även uppgifter om insamling och behandling av förpackningsavfall till Naturvårdsverket.

Godkända producentansvarsorganisationer

Det finns två godkända producent­ansvars­organisationer:

Näringslivets Producentansvar i Sverige AB
Organisationsnummer: 559420-2391
Mot framtidens producentansvar (npa.se)
producer@npa.se
Telefon: 08-566 144 49

TMResponsibility AB
Organisationsnummer: 556685-2439
Producentansvar för dina förpackningar (tmr.se)
kund@tmr.se
Telefon: 08 - 684 477 60

Anmäla sitt ansvar

Företag som har producentansvar för förpackningar måste anmäla sitt ansvar till Naturvårdsverket. Producentansvarsorganisationerna gör ofta det åt företagen som en service. Stäm av med din producentansvarsorganisation om det ingår i ert avtal. 

Det är även möjligt att anmäla sig på egen hand i Naturvårdsverkets e-tjänst. Du kan även ta ut ett bevis på att företaget har anmält sig som producent till Naturvårdsverkets register för producentansvar. Denna möjlighet finns i Naturvårdsverkets e-tjänst där du anmäler dig. Det är företagets ansvar att se till att det är anmält hos Naturvårdsverket. 

Om ett företag med producentansvar, det vill säga en förpackningsproducent, inte anmäler sig kan Naturvårdsverket besluta om ett föreläggande riktat mot företaget. Ett föreläggande kan förenas med vite. 

E-tjänst för producentansvar

Här kan företag anmäla sig som producent och rapportera uppgifter till Naturvårdsverket. Här ändrar företaget också faktura- eller kontaktuppgifter eller hämtar bevis på registrerat producentansvar.

Uppgifter som ska lämnas

Vid anmälan ska du lämna följande uppgifter till Naturvårdsverket:

  • Producentens namn
  • Kontaktuppgifter
  • Person- eller organisationsnummer (om sådant inte finns – skatteregistreringsnummer). Du som är producent och inte är etablerad i Sverige men säljer direkt till slutlig slutanvändare i Sverige anger momsregistreringsnummer (VAT-nummer) i stället. 

På grund av den nya producentdefinitionen i EU-förordningen om förpackningar kan en aktör ha producentansvar för en viss typ av förpackningar under perioden den 1 januari 2026 till och med den 11 augusti 2026 och för en annan typ av förpackningar under perioden den 12 augusti 2026 till och med den 31 december 2026. Samtliga uppgifter rapporteras senast den 31 mars 2027.

Aktörer som omfattas av producentdefinitionen enligt EU-förordningen om förpackningar ska för första gången rapportera uppgifter senast den 31 mars 2027. Rapporteringen ska avse perioden från och med den 12 augusti 2026 till och med den 31 december 2026.

De producenter som omfattats av den svenska förpackningsförordningens äldre lydelse ska fortfarande rapportera senast den 31 mars 2027 men endast för de förpackningar som de tillhandahållit under perioden den 1 januari 2026 till och med den 11 augusti 2026. 

Aktörer som är producent sedan tidigare men också omfattas av den nya definitionen av producent ska rapportera för hela 2026 när de rapporterar 2027. Är du inte producent sedan tidigare men kommer att omfattas av producentdefinitionen från och med den 12 augusti 2026 ska du anlita en godkänd producentansvarsorganisation. 

Uppgifter som ska rapporteras

Företag med producentansvar ska rapportera mängden förpackningar som företaget (producenten) för första gången har tillhandahållit på den svenska marknaden under föregående kalenderår.  Mängden ska rapporteras i vikt per förpackningsmaterial, som till exempel plast, trä och aluminium.   

De inrapporterade uppgifterna ska dessutom visa mängden: 

  • konsumentförpackningar
  • återanvändbara förpackningar 
  • återanvändbara konsumentförpackningar
  • flaskor för dryck som är engångsplastprodukter 
  • plastflaskor och metallburkar som ingår i ett retursystem. Dessa ska även rapporteras i antal. 

Det finns också krav att rapportera tillhandahållna mängder engångsplastförpackningar. Se nedan under ”Engångsplastförpackningar.

Vilka uppgifter företag med producentansvar ska rapportera till Naturvårdsverket framgår av 11 kap. förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar och av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:13). 

Aktörer som omfattas av producentansvar för förpackningar har olika rapporteringskrav. Vilka uppgifter som ska lämnas skiljer sig åt beroende på vilken typ av aktör du är. Producenter och producentansvarsorganisationer lämnar exempelvis olika uppgifter. 

Det du och andra aktörer rapporterar möjliggör att Naturvårdsverket kan följa upp Sveriges mål för materialåtervinning och hur producentansvaret fungerar. Uppgifterna är också grunden för Sveriges årliga statistikrapportering till EU.

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas av vem finns i 11 kap. i förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Vidare så preciserar Naturvårdsverket i sina föreskrifter (NFS 2023:13) vilka uppgifter som ska lämnas. 

Skyldighet att lämna uppgifter på begäran  

På Naturvårdsverkets begäran ska de uppgifter som myndigheten behöver för att rapportera i enlighet med förpackningsdirektivet eller EU-förordningen om förpackningar lämnas av en producent, en producentansvarsorganisation, den som driver ett marknadsdrivet system för materialåtervinning och den som är systemansvarig för ett system för återanvändning av förpackningar.

Rapporten ska innehålla uppgifter om 

  1.  det antal förpackningar som en producent har tillhandahållit på den svenska marknaden under det närmast föregående kalenderåret som är
    1. matlådor som är engångsplastprodukter,
    2. muggar som är engångsplastprodukter,
    3. engångsplastlock till muggar,
    4. flexibla omslag,
    5. plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter,
    6. andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter,
    7. tunna plastbärkassar, och
    8. tjocka plastbärkassar, och
  2. mängden plast som använts i matlådor och muggar som är engångsplastprodukter.  

Antalet matlådor, muggar och lock som är engångsplastprodukter ska vara uppdelade på  

  1. förpackningar som enbart består av plast, och
  2. förpackningar som delvis består av plast. 

Av uppgifterna ska det framgå hur många av de tunna plastbärkassarna som utgör bärkassar vars vägg är tunnare än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller tillhandahålls som primära förpackningar för livsmedel som säljs i lösvikt.  

Uppgifterna ska specificeras i varje produktkategori.  

Här kan du läsa mer om hur engångsplastförpackningar ska rapporteras:

Frågor och svar om engångsplastprodukter som ska ingå i rapporteringen

Läs också mer under "Rapportering av kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material" längre ner.  

En producent som på den svenska marknaden tillhandahåller en engångsflaska för dryck som tillverkats av PET som huvudsaklig komponent ska lämna uppgifter till Naturvårdsverket om hur mycket återvunnen plast som har använts i flaskorna under det närmast föregående kalenderåret. Uppgifterna ska rapporteras i vikt (kg).

I EU kommissionens genomförandebeslut (2019/665) om ändring av beslut 2005/270/EG om fastställande av tabellformat för databassystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall framgår det att:   

Kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material beräknas och rapporteras per material som ingår i förpackningen. Medlemsstaterna får avvika från detta krav om ett visst material utgör en obetydlig del av förpackningsenheten och under inga omständigheter mer än 5 % av förpackningens totala massa.

Möjlig hantering av obetydliga andelar (5%-kriteriet) 

I de fall en kompositförpackning innehåller ett material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa kan detta hanteras på två sätt.  

1. Rapportering av den obetydliga delen till aktuellt material Företrädesvis rapporteras förpackningens vikt per material som ingår i förpackningen, även för de material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa.

2. Allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet
Det är även möjligt att allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet i förpackningen. Exemplet nedan är hämtat från EU kommissionens framtagna vägledning: Om en kompositförpackning bestå av:

  • 75 % papper, 
  • 21 % plast och 
  • 4 % metall  

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 79 % papper och 21 % plast. 

Ytterligare exempel. Om en förpackningsenhet består av: 

  • 90 % papper,
  • 5 % plast (skruvkork),
  • 3 % plastlaminat och
  • 2 % metallaminat 

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 92 % papper och 8 % plast. Eftersom plastlaminatet och plastkorken är av samma material (materialslaget plast) går det inte att betrakta att materialet plast är ”obetydligt”, det är därför inte tillåtet att allokera plastlaminatet till det dominerande materialet.  

Undantag från 5%-kriteriet 

Avvikelsen från att rapportera per material gäller inte för kompositförpackningar och andra förpackningar som ska rapporteras som engångsplastprodukter, det vill säga följande produkter: 

  1. matlådor som är engångsplastprodukter, 
  2. muggar som är engångsplastprodukter, 
  3. engångsplastlock till muggar, 
  4. flexibla omslag, 
  5. plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter,
  6. andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter, 
  7. tunna plastbärkassar, och
  8. tjocka plastbärkassar, 

Dessa förpackningar ska alltid beräknas och rapporteras separat, även om ett material utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa. Exempel är pappers- eller kartongbaserade engångsprodukter som har ett plastfoder eller en plastbeläggning.

Producenter behöver rapportera uppgifter till den producentansvarsorganisation som de anlitat. Producentansvarsorganisationen rapporterar i sin tur följande uppgifter till Naturvårdsverket:

  • Mängden förpackningar som deras anslutna producenter släppt ut på marknaden.
  • Hur stor andel av dessa som är avsedd för privat bruk.

Du som producent ska göra bedömningen om era förpackningar kan anses vara avsedda för privat bruk eller inte. 

Hur kan bedömningen gå till?

Bedömningen ska ske utifrån definitionen i förpackningsförordningen och den vägledning som ges av Naturvårdsverket. Producenten kan samråda med sin producentansvarsorganisation och producentansvarsorganisationen kan bistå med råd till sina producenter. Råden får inte gå emot hur begreppet beskrivs i förordningen och råden bör vara i linje med Naturvårdsverkets vägledning. 

Om det är svårt att göra bedömningen 

Går det inte att avgöra om förpackningen är avsedd för privat bruk genom att se på dess utformning och storlek kan det vara vägledande att se vem som den förpackade varan saluförs till (privatperson eller verksamhet). Saluförs den förpackade varan till privatpersoner är Naturvårdsverkets tolkning att det är privat bruk.

Hur ofta ska dessa uppgifter rapporteras? 

Producentansvarsorganisationen rapporterar till Naturvårdsverkets kvartalsvis, senast en vecka efter utgången av varje kalenderkvartal. Producentens rapportering rörande dessa uppgifter till producentansvarsorganisationerna sker enligt deras riktlinjer.

Det är producentens ansvar att de inlämnade uppgifterna är uppdaterade och som producent har du en skyldighet att snarast underrätta Naturvårdsverket om eventuella ändringar i de uppgifter som lämnats. Det gör du enklast via din producentansvarsorganisation som kan vara behjälpliga att lämna vidare ändringarna till Naturvårdsverket. Du kan även ändra själv i Naturvårdsverkets e-tjänst men det är viktigt att både producentansvarsorganisationen och Naturvårdsverket har samma uppgifter.

Notera att Naturvårdsverkets producentregister inte är kopplat till exempelvis Bolagsverkets Näringslivsregister. Eventuella ändringar måste du alltså alltid meddela direkt till din producentansvarsorganisation och/eller Naturvårdsverket.

Avanmälan

Om du inte längre är producent behöver du göra en avanmälan hos Naturvårdsverket. Du behöver också meddela den producentansvarsorganisation som du anlitat att du inte längre är producent.

Om du i framtiden omfattas av producentansvar anmäler du dig som producent på nytt.

Om du varit verksam under föregående samt innevarande år behöver du rapportera för båda verksamhetsåren innan du kan avanmälas. Mejla uppgifter om avanmälan till kundtjänst:
kundtjanst@naturvardsverket.se

Företag som inte varit verksamma under innevarande år

Har verksamhet bedrivits under föregående år behöver du rapportera för det året. Rapporteringen görs via e-tjänsten nedan. 

Lämna följande uppgifter till Naturvårdsverket vid avanmälan:

  • företagsnamn,
  • organisationsnummer,
  • anledningen till att ni ska avanmälas,
  • datum då verksamheten som producent upphörde,
  • datum för när ni gjorde er rapportering för föregående år samt
  • dokumentation som styrker att ni rapporterat.

Företag som varit verksamma under innevarande år 

Har verksamhet bedrivits under innevarande år behöver du rapportera för innevarande år. Rapporteringen görs via e-tjänsten nedan. 

Har verksamhet bedrivits under innevarande år behöver tillsynsavgift betalas. Detta schemaläggs automatiskt och skickas ut löpande under året.

Efter att rapporteringen är gjord och tillsynsavgift är betald behöver du göra en avanmälan till Naturvårdsverket med följande uppgifter: 

  • företagsnamn,
  • organisationsnummer,
  • anledningen till att ditt företag ska avanmälas,
  • datum då verksamheten som producent upphörde,
  • datum för när du gjorde er rapportering för innevarande år samt
  • dokumentation som styrker att du har rapporterat.

Rapportera uppgifter till Naturvårdsverket

Senast den 31 mars varje år ska företag med producentansvar rapportera uppgifter till Naturvårdsverket. Vilka uppgifter som ska rapporteras framgår av 11 kap. förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar.  De flesta producenter rapporterar via sin producentansvarsorganisation.

 Genom EU-förordningen om förpackningar kommer kraven på detaljnivån i de uppgifter som ska rapporteras att öka. Detta är dock krav som ska tillämpas först om några år och detaljer kommer att fastställas i genomförandeakter. 

Kommissionen  planerar under 2026 att anta genomförandeakter som fastställer formatet för registrering  och rapportering och som specificerar detaljnivån för de uppgifter som ska lämnas. Rapportering enligt EU-förordningen om förpackningar kommer att gälla som tidigast 2028 för referensår 2027. Fram till dess ska samma uppgifter som idag rapporteras in till Naturvårdsverket. En producent kommer fortsatt ha möjlighet att låta en anlitad producentansvarsorganisation utföra rapportering till Naturvårdsverkets producentansvarsregister.

Datum för rapportering

Rapporten ska vara överlämnad till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år.

På grund av den nya producentdefinitionen i EU-förordningen om förpackningar kan en aktör ha producentansvar för en viss typ av förpackningar under perioden den 1 januari 2026 till och med den 11 augusti 2026 och för en annan typ av förpackningar under perioden den 12 augusti 2026 till och med den 31 december 2026. Samtliga uppgifter rapporteras senast den 31 mars 2027.

Aktörer som omfattas av producentdefinitionen enligt EU-förordningen om förpackningar ska för första gången rapportera uppgifter senast den 31 mars 2027. Rapporteringen ska avse perioden från och med den 12 augusti 2026 till och med den 31 december 2026.

De producenter som omfattats av den svenska förpackningsförordningens äldre lydelse ska fortfarande rapportera senast den 31 mars 2027 men endast för de förpackningar som de tillhandahållit under perioden den 1 januari 2026 till och med den 11 augusti 2026. 

Aktörer som är producent sedan tidigare men också omfattas av den nya definitionen av producent ska rapportera för hela 2026 när de rapporterar 2027. Är du inte producent sedan tidigare men kommer att omfattas av producentdefinitionen från och med den 12 augusti 2026 ska du anlita en godkänd producentansvarsorganisation. 

Uppgifter som ska rapporteras

Företag med producentansvar ska rapportera mängden förpackningar som företaget (producenten) för första gången har tillhandahållit på den svenska marknaden under föregående kalenderår.  Mängden ska rapporteras i vikt per förpackningsmaterial, som till exempel plast, trä och aluminium.   

De inrapporterade uppgifterna ska dessutom visa mängden: 

  • konsumentförpackningar
  • återanvändbara förpackningar 
  • återanvändbara konsumentförpackningar
  • flaskor för dryck som är engångsplastprodukter 
  • plastflaskor och metallburkar som ingår i ett retursystem. Dessa ska även rapporteras i antal. 

Det finns också krav att rapportera tillhandahållna mängder engångsplastförpackningar. Se nedan under ”Engångsplastförpackningar.

Vilka uppgifter företag med producentansvar ska rapportera till Naturvårdsverket framgår av 11 kap. förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar och av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:13). 

Aktörer som omfattas av producentansvar för förpackningar har olika rapporteringskrav. Vilka uppgifter som ska lämnas skiljer sig åt beroende på vilken typ av aktör du är. Producenter och producentansvarsorganisationer lämnar exempelvis olika uppgifter. 

Det du och andra aktörer rapporterar möjliggör att Naturvårdsverket kan följa upp Sveriges mål för materialåtervinning och hur producentansvaret fungerar. Uppgifterna är också grunden för Sveriges årliga statistikrapportering till EU.

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas av vem finns i 11 kap. i förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Vidare så preciserar Naturvårdsverket i sina föreskrifter (NFS 2023:13) vilka uppgifter som ska lämnas. 

Skyldighet att lämna uppgifter på begäran  

På Naturvårdsverkets begäran ska de uppgifter som myndigheten behöver för att rapportera i enlighet med förpackningsdirektivet eller EU-förordningen om förpackningar lämnas av en producent, en producentansvarsorganisation, den som driver ett marknadsdrivet system för materialåtervinning och den som är systemansvarig för ett system för återanvändning av förpackningar.

Rapporten ska innehålla uppgifter om 

  1.  det antal förpackningar som en producent har tillhandahållit på den svenska marknaden under det närmast föregående kalenderåret som är
    1. matlådor som är engångsplastprodukter,
    2. muggar som är engångsplastprodukter,
    3. engångsplastlock till muggar,
    4. flexibla omslag,
    5. plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter,
    6. andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter,
    7. tunna plastbärkassar, och
    8. tjocka plastbärkassar, och
  2. mängden plast som använts i matlådor och muggar som är engångsplastprodukter.  

Antalet matlådor, muggar och lock som är engångsplastprodukter ska vara uppdelade på  

  1. förpackningar som enbart består av plast, och
  2. förpackningar som delvis består av plast. 

Av uppgifterna ska det framgå hur många av de tunna plastbärkassarna som utgör bärkassar vars vägg är tunnare än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller tillhandahålls som primära förpackningar för livsmedel som säljs i lösvikt.  

Uppgifterna ska specificeras i varje produktkategori.  

Här kan du läsa mer om hur engångsplastförpackningar ska rapporteras:

Frågor och svar om engångsplastprodukter som ska ingå i rapporteringen

Läs också mer under "Rapportering av kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material" längre ner.  

En producent som på den svenska marknaden tillhandahåller en engångsflaska för dryck som tillverkats av PET som huvudsaklig komponent ska lämna uppgifter till Naturvårdsverket om hur mycket återvunnen plast som har använts i flaskorna under det närmast föregående kalenderåret. Uppgifterna ska rapporteras i vikt (kg).

I EU kommissionens genomförandebeslut (2019/665) om ändring av beslut 2005/270/EG om fastställande av tabellformat för databassystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall framgår det att:   

Kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material beräknas och rapporteras per material som ingår i förpackningen. Medlemsstaterna får avvika från detta krav om ett visst material utgör en obetydlig del av förpackningsenheten och under inga omständigheter mer än 5 % av förpackningens totala massa.

Möjlig hantering av obetydliga andelar (5%-kriteriet) 

I de fall en kompositförpackning innehåller ett material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa kan detta hanteras på två sätt.  

1. Rapportering av den obetydliga delen till aktuellt material Företrädesvis rapporteras förpackningens vikt per material som ingår i förpackningen, även för de material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa.

2. Allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet
Det är även möjligt att allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet i förpackningen. Exemplet nedan är hämtat från EU kommissionens framtagna vägledning: Om en kompositförpackning bestå av:

  • 75 % papper, 
  • 21 % plast och 
  • 4 % metall  

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 79 % papper och 21 % plast. 

Ytterligare exempel. Om en förpackningsenhet består av: 

  • 90 % papper,
  • 5 % plast (skruvkork),
  • 3 % plastlaminat och
  • 2 % metallaminat 

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 92 % papper och 8 % plast. Eftersom plastlaminatet och plastkorken är av samma material (materialslaget plast) går det inte att betrakta att materialet plast är ”obetydligt”, det är därför inte tillåtet att allokera plastlaminatet till det dominerande materialet.  

Undantag från 5%-kriteriet 

Avvikelsen från att rapportera per material gäller inte för kompositförpackningar och andra förpackningar som ska rapporteras som engångsplastprodukter, det vill säga följande produkter: 

  1. matlådor som är engångsplastprodukter, 
  2. muggar som är engångsplastprodukter, 
  3. engångsplastlock till muggar, 
  4. flexibla omslag, 
  5. plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter,
  6. andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter, 
  7. tunna plastbärkassar, och
  8. tjocka plastbärkassar, 

Dessa förpackningar ska alltid beräknas och rapporteras separat, även om ett material utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa. Exempel är pappers- eller kartongbaserade engångsprodukter som har ett plastfoder eller en plastbeläggning.

Producenter behöver rapportera uppgifter till den producentansvarsorganisation som de anlitat. Producentansvarsorganisationen rapporterar i sin tur följande uppgifter till Naturvårdsverket:

  • Mängden förpackningar som deras anslutna producenter släppt ut på marknaden.
  • Hur stor andel av dessa som är avsedd för privat bruk.

Du som producent ska göra bedömningen om era förpackningar kan anses vara avsedda för privat bruk eller inte. 

Hur kan bedömningen gå till?

Bedömningen ska ske utifrån definitionen i förpackningsförordningen och den vägledning som ges av Naturvårdsverket. Producenten kan samråda med sin producentansvarsorganisation och producentansvarsorganisationen kan bistå med råd till sina producenter. Råden får inte gå emot hur begreppet beskrivs i förordningen och råden bör vara i linje med Naturvårdsverkets vägledning. 

Om det är svårt att göra bedömningen 

Går det inte att avgöra om förpackningen är avsedd för privat bruk genom att se på dess utformning och storlek kan det vara vägledande att se vem som den förpackade varan saluförs till (privatperson eller verksamhet). Saluförs den förpackade varan till privatpersoner är Naturvårdsverkets tolkning att det är privat bruk.

Hur ofta ska dessa uppgifter rapporteras? 

Producentansvarsorganisationen rapporterar till Naturvårdsverkets kvartalsvis, senast en vecka efter utgången av varje kalenderkvartal. Producentens rapportering rörande dessa uppgifter till producentansvarsorganisationerna sker enligt deras riktlinjer.

Ombud

Producenter som är etablerade i ett annat EU-land

Om en producent för första gången tillhandahåller en förpackning, eller förpackad produkt i ett annat EU-land än i det EU-land som producenten är etablerad i ska producenten anlita ett behörigt ombud. En producent kan bara finnas i ett annat EU-land om förpackningen eller den förpackade produkten för första gången tillhandahålls direkt till slutanvändare (producentdefinition 3.15.c och d). 

Det behöriga ombudet ska vara etablerat i det land där förpackningen eller den förpackade produkten tillhandahålls för första gången och utses genom en skriftlig fullmakt. Genom fullmakten övertar ombudet producentens skyldigheter enligt EU-förordningen om förpackningar. 

Om en producent har utsett ett ombud i Sverige ska ombudet, med stöd av fullmakten, anmäla sig till Naturvårdsverkets producentregister och rapportera de uppgifter som en producent ska lämna till Naturvårdsverket. Detta sker vanligtvis genom en godkänd producentansvarsorganisation. Det är också möjligt att anmäla sig direkt till producentregister genom att logga in i Naturvårdsverkets e-tjänst för producentansvar och följa instruktionerna i portalen. 

Producenter som är etablerade utanför EU

Det kan finnas tillfällen då producenten finns utanför EU. Enligt EU-förordningen om förpackningar finns inget krav för dessa producenter att anlita ett ombud, men Naturvårdsverket har föreslagit att det bör vara samma krav som för producenter i andra EU-länder. Se redovisning och förslag här:

Förslag till kompletteringar av EU:s förpackningsförordning i svensk rätt

Svenska producenter som säljer förpackningar eller förpackade produkter i ett annat EU-land

Om du som förpackningsproducent är etablerad i Sverige och säljer förpackningar till ett annat land i EU där ditt företag inte är etablerat, ska du utse ett producentombud i det landet. Ombudet ska ansvara för dina skyldigheter i det landet. 

Definition av behörigt ombud

Enligt artikel 3.20 i EU-förordningen om förpackningar så är det denna definition av behörigt ombud för utökat producentansvar som kommer vara tillämplig i alla EU-länder från och med 12 augusti 2026:

”Varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i en medlemsstat där producenten för första gången tillhandahåller förpackningar eller förpackade produkter på medlemsstatens territorium, eller där producenten packar upp förpackade produkter utan att vara slutanvändare, som inte är den medlemsstat eller det tredjeland där producenten är etablerad, och som utsetts av producenten i enlighet med artikel 8a.5 tredje stycket i direktiv 2008/98/EG för att uppfylla den producentens skyldigheter enligt kapitel VIII i denna förordning.”

Avgifter

Som producent betalar du en ersättning (förpackningsavgift) till den producentansvarsorganisation som du anlitat. Avgiften ska bland annat täcka kostnader för insamling och behandling av förpackningsavfall.  

När producentansvarsorganisationen beräknar förpackningsavgiften som ska tas ut från en producent så ska hänsyn tas till mängden förpackningar som företaget tillhandahåller på marknaden i Sverige. 

Producentansvarsorganisationen tar också hänsyn till förpackningarnas materialåtervinningsbarhet vid beräkning av avgiften. 

Vänd dig till din producentansvarsorganisation för att få veta vad som gäller i ditt fall.

Naturvårdsverket tar årligen ut en tillsynsavgift från förpackningsproducenter. Tillsynsavgiften används till att hålla ett digitalt register över alla producenter samt att se till att bestämmelserna följs. Tillsynsavgiften är 1 250 kronor per producent och kalenderår.

Undantag för tillsynsavgift 

Producenter som har tillhandahållit mindre än 1 ton förpackningar på marknaden i Sverige ska inte betala tillsynsavgift till Naturvårdsverket.

Men producenter som betalar nedskräpningsavgifter omfattas inte av undantaget. De betalar tillsynsavgift oavsett mängd förpackningar.

Relativ tillsynsavgift för retursystem 

Företag som tillhandahåller förpackningar som ingår i ett retursystem med pant betalar inte en fast tillsynsavgift utan en differentierad tillsynsavgift. Läs mer om tillsynsavgifter för 

Retursystem för plastflaskor och metallburkar

Bestämmelserna om tillsynsavgiften finns i 7 kap. 8 s § förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Nedskräpningsavgifterna består av en fast årsavgift och en rörlig produktavgift. Årsavgiften ska betalas från år 2023 och produktavgiften från år 2024. 

 

Avgifterna gäller för olika engångsförpackningar av plast, som till exempel plastflaskor, muggar och matlådor. Avgifterna gäller också för omslagsförpackningar av plast som är vanliga till glass, godis och snacks. 

 

Läs mer om vilka plastförpackningar som omfattas av nedskräpningsavgifter och om deras olika års- och produktavgifter samt några få undantag.

Nedskräpningsavgifter och förpackningar som omfattas

Syftet med nedskräpningsavgifter  

Nedskräpningsavgifter införs i Sverige enligt principen att förorenaren betalar. Den som sätter vissa engångsprodukter av plast på marknaden ska vara med och betala kommunens städkostnader. 

Du kan välja om du vill att Naturvårdsverket ska skicka avgiftsavierna till er digitala brevlåda, via e-post eller post. Det gör du genom att logga in i Naturvårdsverkets e-tjänst och ändra företagsuppgifterna. Beslut om avgifter från Naturvårdsverket skickas till er bolagsadress enligt Bolagsverket. 

E-tjänster för producentansvar

Sanktioner

Om en verksamhet inte har följt lagstiftningen kan det leda till att den får betala en miljösanktionsavgift. En miljösanktionsavgift är en administrativ avgift som tas ut av en tillsynsmyndighet när en enskild eller en verksamhetsutövare har begått överträdelser mot vissa bestämmelser enligt miljöbalken, eller mot bestämmelser som har beslutats med stöd av miljöbalken. 

Vid överträdelse av vissa bestämmelser ska du betala miljösanktionsavgift. Vilka överträdelser som ska ge en miljösanktionsavgift avseende producentansvaret för förpackningar och engångsprodukter som är förpackningar framgår av 11 kap. 19-23 §§ förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Nedan beskrivs dessa mer i detalj.

Om en producent har lämnat in uppgifter vid rapportering för sent till Naturvårdsverket kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut.

Från och med den 1 januari 2024 omfattas även en försenad anmälan till Naturvårdsverket av sanktionsavgiften.

Om en producent inte har anlitat eller tillhandahållit en producentansvarsorganisation kan en miljösanktionsavgift på 30 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med 1 januari 2024.

Om en producent tillhandahåller en mugg som är en engångsplastprodukt på den svenska marknaden utan att ha försett muggen med den märkning som krävs kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut.

Om en producent tillhandahåller en dryckesbehållare på den svenska marknaden utan att ha utformat den så att korken eller locket som är bestående av plast sitter fast på behållaren under hela användningen kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. 

Den som släpper ut en förbjuden engångsplastprodukt på den svenska marknaden kan bli ålagd att betala en miljösanktionsavgift. Miljösanktionsavgiftens storlek beror på hur många produkter som släppts ut på den svenska marknaden:

  • 5 000 kronor om 100 eller färre produkter släppts ut.
  • 10 000 kronor om fler än 100 men högst 1 000 produkter släppts ut.
  • 20 000 kronor om fler än 1 000 men högst 20 000 produkter släppts ut.
  • 50 000 kronor om överträdelsen fler än 20 000 produkter släppts ut.

Om du eller ditt företag inte har följt lagstiftningen ovan kan det leda till att du får betala en miljösanktionsavgift. Du får ett brev från Naturvårdsverket med ett förslag till beslut om miljösanktionsavgift. Detta brev skickar vi ut som en underrättelse till dig om att vi överväger att påföra en miljösanktionsavgift.

Du har då möjlighet att yttra dig över förslaget till beslut inom den tid som står i brevet. Du kan då exempelvis lämna upplysningar om varför du anser att du inte ska påföras miljösanktionsavgift. Ett yttrande kan skickas med brev eller e-post.

Miljösanktionsavgift ska påföras oavsett om överträdelsen har skett med vilja, oaktsamhet eller på grund av misstag eller genom okunskap. Det finns vissa undantag, om det anses oskäligt att ta ut avgiften. Dessa undantag beskrivs närmare i 30 kap 2 § miljöbalken, se nedan

2 § En miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till

  1. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan göra det som ålegat den avgiftsskyldige,
  2. att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka,
  3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller
  4. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap.

Miljösanktionsavgiften skall tillfalla staten. Lag (2006:1014).

Om du väljer att inte yttra dig, eller om de upplysningar du lämnat i yttrandet inte ändrar Naturvårdsverkets bedömning, kommer du att få ett beslut om miljösanktionsavgift.

I beslutet finns information om när och hur du ska betala miljösanktionsavgiften. Miljösanktionsavgiften betalar du till Kammarkollegiet och den tillfaller staten. Beslutet om miljösanktionsavgift får du tillsammans med ett delgivningskvitto som behörig person ska datera, signera och skicka tillbaka till Naturvårdsverket.

Du kan överklaga beslutet inom tre veckor från den dag du tog emot beslutet.

Naturvårdsverkets ansvar för tillsyn och kontroll

Som operativ tillsynsmyndighet ansvarar Naturvårdsverket för att se till att varje producent tar sitt producentansvar. I det ingår bl.a. att granska uppgifter från producenter och se till att de följer kraven i förordningarna om producentansvar.

Som verksamhetsutövare har du ansvar för att skaffa dig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet, enligt 2 kap. 2 § miljöbalken. Det innebär att det är ditt ansvar att känna till de lagkrav som finns kopplat till din verksamhet.

Naturvårdsverket kan besluta om förelägganden, med stöd av 26 kap miljöbalken, gentemot den som inte fullgör sina skyldigheter enligt producentansvaret. Om föreläggandet inte efterlevs kan det åtföljas av ett föreläggande förenat med ett vitesbelopp.

Naturvårdsverket är även marknadskontrollmyndighet och utövar kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 över att produkter överensstämmer med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall samt förordning (EU) 2025/40. Detta framgår av 2 kap. 24 § Miljötillsynsförordningen (2011:13).